Rymmaren

Vi började helgen med slite sökträning i skogen för Roy, dvs. Per sprang och gömde sig och Roy fick leta upp honom. Båda tyckte det var roligt. Söndagen skulle bli regning men när eftermiddagen kom så var det fortfarnde uppehåll så vi tog och drog ut till Stugan. Väl där fick alla hundarna gå lösa och det gick bra. Rådjursdoften som brukar vara tät där var inte så lockande som den brukar vara. Per och jag fortsatte att klippa syrenhäck, Roy åt syrenhäcks knoppar (inte alla hästar hemma), Isop åt som vanligt bajs och Disco gick runt redskapsboden typ 100 gånger... ibland undrar man hur det står till med minnet med gamlingen. Sista lasset med rullebören sedan lite rapport övningar med Roy. Var är....ja, vem tror ni? Roy? Nä...Isop?...Nä....Disco?? Disco som alla vet rör sig inte så fort men på något vis så hade han lullat bort. Hur hittar man en halvsenil, döv, halvblind borderterrier??? In med Isop i bilen och komanderade Roy att söka Disco. Han fattade nog inte riktigt vad jag menade men Per hittade han flera gånger. Efter tio minuters letandet (stugan ligger i skogskanten omgiven av en åker, alltså inte så stor yta runt om stugan utan mer nygallrad skog att leta i) ser jag en borderterrier rumpa smita förbi grannens stuga....FUNNEN!! Med raska steg sprang jag efter och fångade in rymlingen. Man kan påstå att det gick många tankar genom mitt huvud de relativt få minuter han var borta!! Skallgång, Polisen etc? Nu är allt bra igen och nästa gång vi åker upp så ska det ha inhandlats jaktbjälror att sätta i halsbanden. Då hör vi ju vart den gamle är ialla fall!

//Ylva, Disco, Isop och Roy